Andas liv

Efter att självkritiskt rankat ned mig på förmiddagen tar jag en nypa frisk luft. Ringer och bokar lunch med förre chefen. Känns som vanligt.

Strosar. Gör exakt det jag vill och bitvis älskar. Landar på hurtigs för en latte och chokladmousse. Syrran på mobilen. Hon pushar på lite. Tar ny sats. Turistar mig sen genom gamla stan. Lagom uppe vid slussen står en kvinna med sin kamera över axeln. Inte bara en, två analoga systemkameror. Frågar om hur man bäst fångar ögonblicket utan att köra upp kameran i fejset på nån, med folks integritet i behåll. Intressant men måste vidare. Solen är på väg att ge upp vid fyra så det är ändå kört just idag just nu med bra bilder.

Driven av en gammal idé eller dröm... lite frihet. Digitalpiano. Hörlurar in silence eller fritt med kraft. Låter aningen stramt utan rätt klang eller äkta flygelkänsla. Skillnaden är cirkus femtio sextio tusen och man får vad man betalar för. Sitter minst en timme. Plinkar. Tänker. Spelar. Blir varm i fingrarna. Två timmar... Hittar faktiskt lite känsla men saknar noter där minnet tar helt slut. Lite fascinerade när en helt okänd kille sätter sig mittemot. Frågar spontant vad han tänkt köpa. Samma mål med besöket på 4sound. Delvis lika bakgrund, klassiskt, inte spelat på femton år letar nykänsla för lagom pengar. Jag skulle lätt köpa en så skall det låta flygel för sextionio nio nittifem men det är ruskigt mycket pengar för att trivas och släppa lös. Dessutom vore det nice att kunna gömma den i garderoben.