What's the color of

my skin?




Frågar sig SCB i en undersökning som jag precis i denna stund fyller i, en fylleriövning alltså. Det handlar om strålning, sol och sådant. Den visar sig även handla om u-landsbistånd.

Jag kör den digitalt. När jag ändå ska till pappersinsamlingen och inte orkar förbi nån postlåda idag passar enkäten utmärkt bland gamla svärtade nummer av dagens nyheter. Eller varför inte slänga den direkt. Men svarar jag inte får jag väl en påminnelse om nån vecka. En återvändsgränd. Jag har ett användarnamn och ett lösenord. Och ett kontrollnummer. Dom vet var jag bor. Dom har även min ip-adress. Och allt annat som hör till en surfsession. Dom kan komma hem till mig och ta mina åsikter. Dom vet var jag bor. Jag skiter i det nu.

Först blir jag förvånad. Hudfärg. Varför finns svart med? Svart som i smutsig, eller svart som i svart? Tankarna sticker iväg på en bråkdel av någon sekund. "I'm black. My skin is black. Shining black. Shining blank." Men inte olivfärgad? Och ljus... men inte rödlätt? Varför diskriminineras medelhavsfolk, människor med latinskt ursprung och britter? Fördomsfull, nej inte alls.

Kommer sedan att tänka på en gammal låt med refrängen... hur var den nu...
What's the color of money?
What's the color of love?

Kände att jag måste till bloggen. Skriva lite skit. Jag minns jag inte gillade den, den var för simpel på något sätt. Fjantpop. Men det simpla är ibland det rätta. Texten har ju en banal poäng, även om låten var skit. Var tvungen att googla upp den, just det, lili&sussie, nu minns jag lite mer tyvärr. Jag mår bättre när jag vet det är två kanelbullar kvar i påsen på köksbänken.