Headache

Vilar med toppeluvan på. Om jag hade hela världen av ipren och panodil zapp så skulle jag äta upp allt. När det är som värst. Det värker som fan i hela högra halvan från skallen ner i käken genom fjärde tanden bakifrån och öron-halsregionen säger också ifrån ibland. Och ögonen känns igenmurade trots att de inte är det. Var är det äckliga då? Från bihålorna. Undrar hur andra smärtsamma människor har det? Är det så här det är?

Turen in till stan var inte bra för hälsan, på cykel alltså. Svär över saltade cykelbanor som slaskar ned istället för att mjuka susa fram över de vita vidderna. Med skenbar halvpunka och motvind är jag sjövild, nej tokblöt, när jag kommer fram. Sent förstås. Allmänheten åkte skridskor på IP som vanligt när det är helg. Stockholmarna vaknar först vid tolv, då de morgontidiga redan åkt klart, vilket ses av den ökade trängseln och bristen på teknik ju senare förmiddag det blir.

Natten flit ja.. minns knappt när sömnen tog över vid fyratiden och upp och hoppa vid åtta. Ett par timmar efter samling är de flesta av långpassarna tillbaka och ombytta samt redo för käk på glass- och pastahuset. Traditionsbundet ställe som utökat menyn från glass och sorbet till skapligt bra mat. Förra året var det snålt.. han italienarns fel, men i år var gulashsoppan helt okej. Även raggmunken såg bra ut med köttigt fläsk och mycket sallad till.

Back to work dvs säng eller soffläge. Men livet är inte så uselt, nya möbleringen gör sig fin för framtida förväntningar.