Tough life

Glömt bort vilken klipptid jag har. Skall fixa pass också efter frillefix. Har jobbat på som f-n igår. Klar efter tio och en halv timme för att landa hemma trött men tillfreds. I söndags natt oljade jag in soffbord och köksbänk som ser riktigt fina ut. Som gjorda för att spilla lite på. Sommarfina i väntan på mat och dryck. Kanske lite rödvin eller bara massa annat.

Min kompis har sagt åt mig några bra saker, saker som jag vet att jag kanske säger på fel sätt. Menar rätt men säger fel. Någon kanske tar illa upp utan att jag ser det. Hon ser sådant. Haha, och jag ser andra saker. Men håller mig för väl för att säga något. Man upptäcker så lätt just småsaker som går att haka upp sig på. En sak är lite märklig. Köket. Kommer för alltid att vara kvinnans hemvist på olika sätt. Utan att lägga sig i någon könsrollsdebatt så finns det alltid något som en kille inte ställer på rätt ställe i köket. I sitt eget kök. Rätt för vem? Jag bor här, men det gör inte dom. Jag har slutat argumentera för länge sedan. Men det är alltid scary när andra diskar hos mig och tallriksporslinet ligger huller om buller som plockepinn ovanpå allt annat. Jag trodde att dom där mellanrummen i diskstället kunde användas till annan än att vara just tomrum mellan de plastöverdragna metalltrådarna. Och tyngre porslin först och ej sist ovanpå allt annat. Eller ju dyrare tekoppar, dom där blå för hundrasjuttio kronor styck, desto varsammare hantering än ikeaglasen för en knapp tia. Icke så.

Jag lär mig hålla käft och jag lär mig bli mer ödmjuk inför andra personers olika tillkortakommanden. Och mina egna dito. Jag kanske vet bäst men behöver inte säga det till andra. Erfarenhet och insikt är svårt att förklara för någon, varför si eller så, att vara påläst. Jag kan inte hjälpa att jag är jävligt bra på att förutse konsekvenser av praktiskt handlande, möjliga händelseförlopp, tänka logiskt och ett steg längre, veta hur man förebygger fuktskador, använda rätt verktyg till rätt ändamål, att inte stapla disken som ved i en braskamin. Tjejer tänker och resonerar mer emotionellt, vilket jag också är glad över. Det vore väldigt tråkigt annars. Kan bli mycket uppåt och nedåt mellan humörsvängningar och känslostormar. Och vara relationsbollplank åt andra det är jag bra på, att vara den lugna tillflyktsorten när det är oroligt i själen. Det svåraste är att bollplanka för egen räkning.

Lite nytänkande har ingen dött av. God morgon, en ny dag väntar.