torsdag, januari 29, 2009

Monday morning fever

Feber
Frossa
Fleece

Lite retro på veckans nya liv med måndag som började med sjukaste förkylningen eller vart-ska-jag-ta-vägen-känslan sedan rotfyllningen för ett år sedan. Ligger i soffan nedbäddad med fleecetröja under varma täcket men fryser. Sticker och ömmar i kroppen. Nu har den Envisa Hostan och Rinnande Näsan jävlats i fem dagar.

Söndagkväll borta på middag hos syster med sambo, dom äger iaf samma lägenhet.

Lördagmorgon alltför tokig bergknalleträning mellan Bergshamra och Haga södra.

Fredagkväll aw den sista av dem alla och sedan middag samt avslut längst ned på nybrogatan. Hädanefter blir det af istället.

tisdag, januari 20, 2009

Ny kompis igen

Jag har hittat en ny kompis som kommer hem till mig under onsdagen. Mycket mer slimmad än jag. En walkman som ger mig småål bills.

En annan som behöver nytt liv är den här clas ohlson grejen som har det dåligt ställt med både energibrist och fuktskador.

torsdag, januari 15, 2009

Ont i magtrakten

Vet inte om jag har ätit för lite eller om det är naturliga reaktioner efter måndagens gympapass. Rumpa, lår och benhinnor känns också något stelare än normalt men det är övergående förstås. Och så rycker det lite ojämnt i bröstmusklerna när jag klämmer till lite i trakten mot armhålan. Lite motion skadar aldrig. Inte heller sömn. Tvärtom!

onsdag, januari 14, 2009

Hela helgen

Vad gör man inte på en söndag utom att vara ledig och få vila upp sig...

Helgen eller iaf hela söndagen gick åt till akut arbete. Jourtelefonen ringer efter nio på morgonen och jag är färdig på kontoret vid halv sex. Gotland blir exempelvis utan leveranser till måndagen. Det var inte "vårt" system det var fel på, som vanligt, men incidenten stoppade upp hela söndagsproduktionen. Dyrt.

Efteråt en enkel middag hos en kompis dit jag kommer efter en kort taxiresa. Hade nästan glömt bort att jag lovat komma förbi och äta middag eftersom jag blev uppringd och inbjuden precis innan ett viktigt telefonmöte. Fokus var på allt annat än middag just då, även om det skrek i magen då vi inte hunnit äta någon lunch. Jo jag åkte faktiskt taxi några kilometer för jag var sen efter att ha pratat en stund med en väldigt fin vän, efter jobbet. Det blir lagom sen kväll hos middagskompisen. Har knappt varit hemma sedan lördag middag, än mindre sovit som en normal människa bör göra.

Så ringer dom igen kvart i åtta på morgonen. Svarar. Ringer en annan person jag blivit ombedd att ringa. Kollar klockan, det är brådis. Lite dålig framförhållning. Hinner även ringa en kollega som brukar vara först på plats, ifall han kan göra jobbet? Man vill stoppa en grej. Nope. Han är tyvärr bara på väg ännu... Hoppar i kläderna. Denna gång inte festkläderna från i lördags som jag även hade på söndagen. Två utryckningar två morgnar på raken är mer än jag vill ha.

Åtta prick finns jag på plats för att göra det jag blivit uppringd om att fixa. Tungan i rätt mun. Fingarna i styr. Göra exakt det jag skall. Tänka klart men ändå inte tänka. Bara göra. Det är inte många minuter eller sekunder jag har som marginal innan systemet drar igång. Hann inte stoppa allt, bara inaktivera grejen, och måste göra några manuella ingrepp i efterhand. Egentligen är mitt pass över, men telefonen hade ju jag så länge jag inte lämnat över den. Det där uppvaknandet vill jag inte ha i repris.

En timme senare pratar jag om att köpa frukostbaguette. En kollega mumsar på en sådan. Ser ut att vara det jag behöver. Jag är trött och hungrig men hinner inte så långt förrän jag ser något och som ser galet ut scrolla förbi i ett loggfönster på skärmen. Reagerar instinktivt i tron att jag glömt något. Klickar av misstag på fel knapp och saker som inte skulle hända, händer. Hjärtslag. Magsår för en kort sekund. Jag får lov att gå till nästa avdelning och be dem ordna upp det hela. Det är lagom kul för produktionen att behöva vänta en timme till på nästa order, speciellt med tanke på vad som skedde under söndagen utanför vår kontroll och som fick dem att jobba hela natten fram till måndag morgon för att komma ikapp. Visserligen skiftarbete men produktionsstrul är känsligt. Det kostar pengar på olika sätt och förtroendet naggas i kanten, speciellt ute i kundledet om störningar ger konsekvenser för dem.

Viss osäkerhet råder om olika saker men läget är under kontroll eftersom jag direkt gick till rätt person som ringde rätt personer i fabriken i rätt tid och meddelade rätt saker. Ledtiden är inte så lång, några minuter senare kunde gett ytterligare förseningar.

Så är det att jobba ibland. Måste skriva lite. Ersättningen för jouren är urusel. trettitvå timmar var sjätte vecka. Att vakta mobilen och hålla koll på systemet. Fyrtiofem kronor efter skatt i timmen. Inte kunna åka iväg över helgen som man vill. Nästan skönt att det händer något emellanåt och få betalt för riktigt arbete när man ändå är ofri. No, not really but that's the way it works.

söndag, januari 11, 2009

Alla dessa fina

Jag har en kompis vars flickvän firade trettio igår. Hon har en massa fina vänner som är jättetrevliga. Hans vänner likaså för den delen men hennes överväger. En av dem är en singelmamma jag lagt märke till tidigare, otroligt ödmjuk, driftig och pigg på många sätt. Synd att hon skall hem tidigt för att sköta sitt på hemmaplan. Henne skulle jag lätt leva med. Det var mer äkta par bjudna den här gången och fler småpluttar som hängde med vilket bara var kul. Känns trist att en skön fest måste ta slut.

Bär emot att säga att jag bara orkade med en vända av den jättegoda grekinspirerade maten och även att en rymlig mage som vanligen gillar mängd före kvalitet måste säga stopp efter andra rundan gräddtårta, rödavinsbärsglasyr på kolabotten och slutligen ett överdådigt fat med chokladrutor. En godisgris i sitt esse kan tyckas. Omgiven av alla dessa fina människor och massa god mat.

Och vilken lägenhet sen, stilfullt nyrenoverad etage i mjukt vitt, grått och brunt trä. Belägen högst upp under taknocken med över hundra kvadrat på två plan och fönster åt tre håll. Familjen tror jag äger eller ägde huset, inte direkt konstigt i det perspektivet. Där skulle jag vilja bo om jag flyttar. Men jag skulle hellre välja ensamma mamman. Nu skall en mätt, glad, trött, nöjd och belåten gris lägga sig och sova. Kanske drömma lite också.

onsdag, januari 07, 2009

Tallbarr

Jag är kanske som tallbarr. Lång och inte direkt tjock. Sticks lite om man har otur men om någon stryker mig medhårs så är jag snäll och fin. Kanske lite formbar i gynnsamma fall. Jag är pigg och kry året om. Faller inte död ned bara för att det blir kallt och vinter. Och så doftar mina kläder skog då och då.

tisdag, januari 06, 2009

Friskus

Herr pysslig.

Blev less på webben som ska visa föreningens ekonomi men som oftast inte funkar eller är seg. Ger upp efter några timmar. Inte alls mitt fel. Vill skicka ett argt mail till ansvariga. Bestämmer mig för att inte prioritera skitsaker. Kollar istället på hockeyfinalen mellan fosterlandet och kanadickerna i junior-vm. Bra drag i spelet! Lite väl partiskt till goliats fördel. Goliat vinner såklart.

När småtimmarna passerat är det ingen idé att sova. För mycket kvar att göra så jag skyndar mig att fixa morgondagens träning. Som vanligt går det att tänja på dygnet. För att färdplanen skall hålla blir det cykel dit. Väntan på dom tränande kompisarna blir otålig. Jag lånar långfärdsskridskor av friskis och svettis, kör två ostadiga varv med gympadojjor innan balansen infinner sig. Inte långt därefter är jag en riktig glidare. Jag glider runt och njuter en timme. Efteråt är det så lagom kul när jag känner av träningsvärken. På fler än ett ställe.

Efterföljande mat och glass på stället för lejonet och björnens efterträdare är faktiskt riktigt bra. I hörnet längst in sitter ett kändisgäng, kitty.. den enda jag känner igen. Sedan är det blondinbella, sprinter-linda-h, boxar-george scott. Dom som vet säger det är let's dance. Jag är mer inne på pasta och nötknäpparen, den senare är valnöt- och hasselnötsglass, grädde förstås.

måndag, januari 05, 2009

Pianogodis

Sitter och lyssnar på intrumentalversioner av rocklåtar. På youtube finns det en vacker version av linkin park's numb som en kille spelat in med sitt yamaha psr-280 keyboard. Förvånansvärt mycket pianoklang för lite pengar. Något liknande vill jag ha istället för väntan på steinwayflygeln som står hemma hos mamma.

Just nu kändes det bäst att leta fram andra sorgsna lite melankoliska låtar som behind blue eyes, mad world, numb, the unforgiven, nothing else matters för att nämna några lugna som ger mig ro. Det är inte världens mest positiva musik men allt har sina stunder. Även det dystra kan vara vackert.

Innan nyårshelgen var jag på julkonsert där sånggruppen neo framförde valda julsånger och lugna stämningsfulla poplåtar. Mycket fint av dem som min syster tydligen känner och som dessutom sjunger i onevoice och även körar bakom diverse stora artister. Rätt stor kontrast till det jag lyssnar på inatt.

fredag, januari 02, 2009

Himlen brinner

Det coola med den här bilden är att den är helt naturlig. Norrländsk solnedgång. Juldagen klockan tre.

Julsaker

Sånt där man har. Som förknippas med jul. Varje jul.