Gott och ont

På gott och ont, sida vid sida. Likväl som public service har krav att vara opartiska tar nu godisgrisen parti både för bad evil things och den goda sidan. Det har varit give-away time hos tandläkaren och det var varit fika på jobbet.




Det är lätt börja ett nytt liv när man spenderat en timme i horisontalläge och glatt knappat in kortkoden då tretusensjuhundra läggs till månadsslutets fönsterkuvertsamling. Och det är busenkelt att vara trött efter oroliga sömnlösa timmar.

Att förlora någon slant här och där känns inte så mycket som att ha en tillvaro utan behaglig känsla i munnen. Den gammaldagsens tillvaro med fluortanter och en hel drös med sköterskor som tjatat att det är bra med ett besök per år har inte direkt haft fel. Det är som med bilar som skickas in på verkstan för recond och rundsmörjning vart sjätte eller något sånt, dröjer man för länge hinner även karossen rosta ihop. Men tänder går inte att fixa så där enkelt. Eller jo, det går förstås. Men smakar det så kostar det.

Att skylla på har-inte-tid är väldigt enkelt, men när den dova smärtan sticker till och dundrar igenom en hel ansiktshalva och när sömn blir ren lyx, då är inget roligt längre. Skall bli spännande och se vad nästa kontroll ger för domslut. Nya hål eller gamla spruckna lagningar? Mer ont och springa från jobbet dagar.

Att välja rätt är rätt lätt.

Four weeks ahead

Och ingen snö i sikte. Kan det bli mer rättvist? Alla ges samma utgångsläge och så sparar jag massa tid när man icke-tränar :)

Igår sprintade jag in på hemköp tre minuter före tjugotvå och letade efter komplettering till kvällsmackorna när jag smått bekymrad upptäcker att dom har bara becel på just den hyllan. Istället för? Qué pasa? Inte just nu tack.

Högtalartjejen förkunnar "klockan är nu tio och vi har stängt varuhuset" och hela trippen är närapå förgäves innan jag ser min favvo bland juicen! av alla ställen:
- Ni har ju gömt bregotten!

Board of Directors' dinner

Fint värre på engelska. En sedvanligt trevlig styrelsemiddag, trerätters med dricka och spontant babbel som självbelöning. Nära hem förstås. Synd bara att revisorn inte skulle godkänna massor av middagar.

godisgrisen - telebranschen 2 - 0

Så var det klart!

Ingen från Tele2 eller Comhem får ringa mitt hemnummer.

Dom vann till slut...

Det där jag skrev tidigare om call centers. Jag ogillar dem för evigt.

Det enda bredbands- och teleoperatörerna vill är att binda upp kunden. Det känns fånigt när man studerar prissättningen på bredband så nu är det billigare att köra 8 Mbit/s än 2 förutsatt man blir kund i 12 mån. Det gäller bara att säga upp abonnemanget i tid.

Men innerst inne vill dom ha mig som IP-telefonikund också. Där vinner dom inte än.

Telefonterror

Ibland blir jag bara så förbannad men håller igen fullständigt. Denna gång är det Tele2 som skapar helgadrenalin:

Hej hej!

Mailar presservice eftersom det är var den närmaste e-postadressen jag kunde hitta när kundtjänst enbart verkar ha telefonnr hos Er.

Vill som privatkund uppmärksamma Er på att det call center som anlitas av Er ringer eller har ringt (tack vare datoriserade uppringningssystem) lite väl ofta till mig. Det är irriterande att nästan hela nummerpresentationsminnet på 150 nummer upptas av just telefonnummer från olika call center, periodvis/stötvis flera samtal om dagen. Jag hade lika stora problem med ett av Comhems anlitade företag, M....P......, så Ni är inte ensamma om att indirekt genom call centers bombardera era kunder med rätt så oönskade samtal. Det tredje företaget är väl Telia som skulle kunna tänkas ringa, men dom har väl så dålig koll eller ork att det inte händer något från deras sida ;-)

Om jag vill köpa tjänster från Er eller något annat företag jag är kund hos så hör jag av mig, inget ont menat, men så är det.

Vill ni ha ett tips, köp ett personregister som innehåller namn och annat där det går att utläsa att man faktiskt arbetar om dagarna (på kontorstid). Det är helt meningslöst att datorerna på call centers ringer kl 15-16 för att få tag på era privatkunder, hoppas ni inte betalar mer än för faktiska resultatet och inte för uppringda försök. Dessutom vill jag liksom förmodligen de flesta andra ha telefonfria kvällar och helger.

Tack och med vänlig hälsning,


Innan huset kunde bli bredbandskund hos Comhem pga något som sinkats av någon av deras underleverantörer ringde jag pressjouren och frågade hur länge en bredbandsinstallation skulle ta. Då hände det lite grann iaf.


Ibland är det rakt på sak:


Hej!

Jag vill inte att ni försöker ringa mig igen.
Aldrig mer, oavsett mina ev. kundrelationer med era kunder.
Ni stjäl tid från mig.

Eftersom NIX inte är tillämpligt i vissa situationer hoppas jag att ni har en egen intern lista med nummer+personer som kan undantas från marknadföring.

Dessutom önskar jag veta på vems uppdrag ni ringer till mig.

Tack på förhand!


Kan man byta operatör till någon som inte ringer och terroriserar sina kunder?

Att plugga hela helgen

Mina virtuella kurser från året före förra året. Med undantag av en sjuhelsikes galen dygnsrytm har hela lediga helgen från lunch till nollfyra spenderats ihop med dator och gis-programmet arcmap för spatial analyst kursen med expire date igår eller inatt amerikatid nånting. Långt till punkt och paus där. Under tidspress och tänjda småtimmar hann jag fyra delar av sex, chansade rätt på två sista delproven i går morse utan förberedeler. Bra tajming. Som att hinna med tåget när dörrarna stängs.

Med tokchans på allt hade jag sparat två nätter och en helg... i alla fall är en del av ett delmål avklarat på nyårslistan.

En kompis undrar vad kurspoängen är till för. Inget. Att sätta press på sig själv är motivet. Och att fixa det, bara jag.

Onsdag är fikadag på jobbet. Önskar jag hade haft fikahelg med x som jobbat hela helgen. Önskar jag hade så mycket annat med henne. Tandläkaren ska få göra sitt först innan det känns piggare i kropp och själ. Man kan inte dejta med nån slags guckamoj på emaljen.

Rotfylla

Så var det över. Schmerzen. Det man fyller i tanden gräver istället ur plånboken.

- Det blir rotfyllning, sa den snälla tandläkaren. Jag gör det direkt.
- Oj. Va kul! sa jag.


Och hon gör mig glad! Vi har alltid massa att prata om.

Satans ont

Två alvedon räcker knappt två timmar om man räknar med en aktiveringstid på halvtimme efter intagandet. Det blir akuten tisdag morgon om inget känns bättre till frukost. I går var jag utslagen fram till nio och kom till jobbet typ elva. Illa illa. Skulle haft någon att sexa med som smärtförlösande alternativmedicin.

Headache

Vilar med toppeluvan på. Om jag hade hela världen av ipren och panodil zapp så skulle jag äta upp allt. När det är som värst. Det värker som fan i hela högra halvan från skallen ner i käken genom fjärde tanden bakifrån och öron-halsregionen säger också ifrån ibland. Och ögonen känns igenmurade trots att de inte är det. Var är det äckliga då? Från bihålorna. Undrar hur andra smärtsamma människor har det? Är det så här det är?

Turen in till stan var inte bra för hälsan, på cykel alltså. Svär över saltade cykelbanor som slaskar ned istället för att mjuka susa fram över de vita vidderna. Med skenbar halvpunka och motvind är jag sjövild, nej tokblöt, när jag kommer fram. Sent förstås. Allmänheten åkte skridskor på IP som vanligt när det är helg. Stockholmarna vaknar först vid tolv, då de morgontidiga redan åkt klart, vilket ses av den ökade trängseln och bristen på teknik ju senare förmiddag det blir.

Natten flit ja.. minns knappt när sömnen tog över vid fyratiden och upp och hoppa vid åtta. Ett par timmar efter samling är de flesta av långpassarna tillbaka och ombytta samt redo för käk på glass- och pastahuset. Traditionsbundet ställe som utökat menyn från glass och sorbet till skapligt bra mat. Förra året var det snålt.. han italienarns fel, men i år var gulashsoppan helt okej. Även raggmunken såg bra ut med köttigt fläsk och mycket sallad till.

Back to work dvs säng eller soffläge. Men livet är inte så uselt, nya möbleringen gör sig fin för framtida förväntningar.

Late dinner

Too late for dinner? Inte tjugotre och fyrtio med älgstek med de där hemsyltade lingonen igen samt salice salentino i glaset, lite repris från i torsdags.

Annars består vardagarna för närvarande av jobb, brist på fri fritid samt oönskad åtgång av alvedon magnecyl och bisolvon. Men det är nystädat och tvättat och diskat samt aningens ommöblerat vilket tillfälligt kan öka må-bättre-faktorn. Lite ångest innan trettondagens träning som jag fixar, som jag fixar i nattens flit. Livets riktigt lediga stunder är alltför få, men när jag gjort det snyggt så skall hon bli hembjuden hit.

Och snart skall julprylarna plockas bort. Jag kollar på grannarna när de slutar tända adventsljusstakarna eller slänger ut granen på gatan. Då är det nån vecka kvar för mig.

Cheers!

New Year's Eve

Att trängas på skansen är ett folknöje. Jag vet inte jag. Vi fick i alla fall några promenadkilometrar i benen och en dryg halvtimme i snedlut långt från Sollidenscenen. Och inte var det speciellt vackert att höra nån skrika ut tennysons ring klocka ring.. i den knappast så bistra nyårsnatten, snarare nästan snöblandat duggregn. Men sonja aldén var bra, dock inte så snygg på väldigt långt håll. Desto finare var sällskapet som inte var just hon men ändock en hon, vacker men bara en kompis. Fyrverkeriet en besvikelse, inte något som landar på hundra-i-topplistan, riktigt sniket faktiskt.

Syrran hade gjort j-a god jansson frestelse och så åt vi hemgjord irländsk Christmas cake transporterad från Kilkenny och kollade på bilder from all over the world främst från sydostasien.

:)

Och så började årets första dag med snö(slask) och jour på jobbet.